Funderingar i natten.

Vaken och många tankar som snurrar i skalllen..
Blev inte mkt med mitt bloggeri, ändå har jag så mkt
som jag skulle kunna skriva om och en massa foton.
Synd jag inte skrev något 2010, då hade vi ett av våra bästa år någonsin
och gjorde så mkt saker som blev så lyckade.
2011 blev det värsta året någonsin, samtidigt så försökte vi ändå
göra vanliga saker ändå, men det blev inte riktigt samma sak och mitt mående sabbade en hel del.
Ska ändå försöka sammanfatta lite med bilder från semestern, Pridefestivalen och Bokmässan i Göteborg.
Nu är det redan långt in på 2012 och årsdagen för det hemska har varit.
Det blev en märklig dag, mkt ångest och oro innan, och den slutade på ett väldigt
märkligt sätt..men vi tog oss igenom och vi fortsätter jobba oss vidare.
Däremot kommer vi aldrig att glömma och aldrig att sluta sakna.

Äldste sonen har hunnit fylla 20, jag har fyllt 40 och snart fyller yngsten 18
och det ställer till det här eftersom han numera praktiserar ist för pluggar..
Idag har jag försökt få hjälp att få till ett samordningsmöte gällande honom..
För det är mkt som ska fixas, det är ju inte precis så att hans egenheter och särskilda behov
magiskt försvinner på något sätt bara för att han blir myndig, däremot blir det en massa krångel
med byte från BUP till vuxen. Från barnhab till vuxenhab..LSS för vuxna ist för barn och ungdom..
Vårdbidraget går ut, barnpensionen försvinner, bostadsbidraget ryker,  jag har inte längre självklar skyldighet och rätt att hjälpa honom. Han vill flytta hemifrån, få vara vuxen och klara sig själv, vilket jag ser som något positivt men det måste ändå ske med någon form av plan och en hel del stödinsatser.
Bara allt krångel FK ställt till med sen han började praktisera gör mig helt galen.
Självklart kommer jag inte lämna honom i sticket för det men risken finns att han själv säger ifrån och då står vi där. Sen är det så att jag vill att det ska finnas en bra plan och bra uppslutning kring honom...vet ju hur fort det kan gå illa och skulle något hända mig MÅSTE han kunna klara sig ändå..mkt att rodda i är det dock
och jag är så otroligt trött efter många års stridande och krånglande vara tvungen att kanske börja om igen..
Inte blir det bättre av att han fyller precis mitt i sommarn heller..
Å jag kommer inte ha råd att bo kvar i denna lägenhet heller utan en flytt behövs, men då behöver killarna också få sitt eget..men det är ju lättare sagt  än gjort.
Jag har ingen ork att leta lägenheter åt oss alla 3, jag har ingen ork att genomföra 3 flyttar på en gång
samtidigt som det i princip är oundvikligt. Ångest! och handlingsförlamning...
Nu ska det bli ett sovförsök och sen så får vi se om jag lyckas få till lite roligare saker här
för Bokmässan var en upplevelse (som jag dock aldrig kommer utsätta mig för igen..haha)